På rymmen

Nu befinner jag mig i Sthlm, det känns både i hjärtat o själen. Har hunnit med bad, sim och sol med Ju och Jo så nu är jag en del av denna staden igen.

Min handväska blev stulen på tunnelbanan eller så glömde jag den på tåget från Djurås. Det är en mindre trevlig känsla som härskar när man känner att kontrollen ramlat ut ur ens händer. Jag glömde laddaren till mobilen i Transtrand och köpte sms biljett för första gången på tåget, det var nätt och jämt att mobilen klarade sig så konduktören kunde se biljetten. Det känns som om Gud talar genom händelserna, hjälper mig förbereda mig på Taiwan; allting kan hända men han har koll, han hjälper på vägen vänder de negativa till positivt. Kontrollen är inte min att ha utan hans. Det är ju någonting bra i min lilla misär.

Transtrand

Jag saknar flickorna redan väldigt mycket. Hej på er! Jag lever! Men saknar! Era skratt ekar fortfarande i mitt minne och jag känner glädje över min månad i fjällen. I morgon kommer min fina ex kombo hit för lite sol bad och gemenskap innan jag börjar jobba igen, det ska bli trevligt.

Dem kommer för alltid vara ett minne blott.

Känns som dem är på rymmen.

Bröstet hoppas på att det ska komma tillbaka

men inte så är fallet, i alla fall inte i detta kapitel i livet.

Kanske komma samma hjärtslag men dock ändå lite olikt sig.

Vi alla förändras, vi kan be för, till det bättre.

Tack för nu, tack för då och tack för minnen!

Er trogne Princessan Vit

19°c Stockholm

26°c Taiwan