Jag blickar ut ur tågfönstret och ser sverige svicha förbi med sitt landskap, de öppna fälten, hästar och kor i hagarna, grönska i varje riktning. Stora skogar, berg och små dalar. Om jag var ett land skulle jag nog tänka mig Sverige. Genom rutan ser jag min spegelbild, jag iaktar den, noga, panna, ögonbryn ögon, näsa, kinder, mun och haka. Det är så Gud har skapat mig, vacker med en mjuk blick. Jag ler åt Guds verk. Tanken på att han har skapat varje näsa på hela jorden är fantastisk. Jag känner hur mina ögon blir blöta. Jag ska lämna Sverige och göra en resa som förmodligen kommer att förändra mitt liv. Jag är självklart rädd, samtidigt som jag vet att jag leds. Det är många som har gått före mig med samma uppgift, att byta miljö för att göra skillnad och lära känna sig själv mer. Jag kommer behöva era böner, även från er som kanske inte tror att Gud finns kommer jag behöva er kärlek och era tankar för att orka med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar