tisdag 1 mars 2011

60 kilogram tyngre & en livserfarenhet rikare

Nu handlar livet om att går vidare med nya erfarenheter och nya vänner/ familj att få in i vardagen. Jag har nu anlänt till Sverige och kylan, trodde jag skulle frysa mer när jag klev ut men jag överlevde. Min väska vägde 28 kg och i förra veckan skickade jag hem ytterligare 30 kg på posten. Ett halv år och 60 kg tyngre är inte illa. Mor och Ar och Eva kom så fint och hämtade upp mig på flygplatsen med blommor och semlor och en fantastisk doft som jag saknat så. Det visade sig att jag från Bankok hade beställt 1 klass hela vägen hem. Nu kanske ni tänker, det var därför biljetten var så dyr (ni som vet priset) men nej, den var inte så mycket dyrare än andra biljetter. För min del såg jag det som en välsignelse att få äta och dricka hur mycket jag ville och gott var det dessutom. Tack!

Nu leker livet vidare. Idag ska jag ta hand om min sjuka mor, gå till affären, och få upp mina vinterkläder sedan laga till en soppa till sjuklingen. Ser fram emot att få bära mina vinterskor.

Livet är oförutsägbart.
Vad som händer i dag kan vi inte veta
det är bara tiden som kan.
Kärleken är tids lös
min kärlek till landet varar för evigt.
Min kärlek till personerna har en plats i mitt innersta rum
Tack för nu, tack för då, tack för dagen!



From a white Princesse, in a white country.

måndag 14 februari 2011

En resa i resan likt ingen annan.






Mer info om den kommer snart...

onsdag 2 februari 2011

Mor Min

Alla förändras. Ofta åt håll vi inte trodde var möjliga.

Vill inte alla utvecklas, bli starkare, uthålligare, gladare?! Jag vet att jag vill det.

Min mor utvecklas i en takt som jag inte alltid är sams med, men hon gör det med vilja för att hon vill bli starkare, uthålligare och gladare. Och för det älskar jag henne.

Jag är glad över att min mor är min mor och att jag nu efter många år kommit fram till att vi är rätt lika ändå. Det tog långt tid att förstå men så är fallet och jag ser upp till hennes person. Liksom jag, vill hon göra världen till en bättre plats genom att älska och finnas till. Det kanske vi inte alltid gör på samma sätt men vi finns där om någon behöver hjälp. Och vi hjälper så gott vi kan. Jag älskar dig för det mor. Jag älskar dig. Nu och Alltid och i evigheters evigheter för att du vågar vara du trotts dina flickor som inte alltid gör det lätt för dig. Och jag älskar dig för att du vågar låta dig förändras.

Kärlek i överflöd. Kärlek till Dig. Kärlek till min ända mor.


torsdag 27 januari 2011

Färg & Regn









Livet är som ett spel. Ena stunden rullar det på som en boll på en fotbollsplan och i den andra stunden står det still som Kungen på ett schackbräde. Man kan säga att bollen i spelet är den som ger allt rullning och att spelarna de som gör det innehållsrikt. Kungen är den som ger stabilitet och har allt ansvar den som ger beskyddet till de andra spelarna den som säger till dem vart de ska gå så de inte går förlorade. Livets spel är som havets vågor, oförutsägbara men så länge du har bollen i rullning och i ryggen Kungen så går det inte annat än vinna detta spel som kallas livet. Till AG!


tisdag 18 januari 2011

Taiwan have touched my Heart





Det har känts lite som att jag vandrat på moln den senaste tiden. Livet har rullat på som vanligt på många sätt men i kroppen har jag känt ett översvämmande av tacksamhet. Över platsen, över människorna och tacksamheten bara ökar hela tiden. En tid, en period i livet som ingen kommer kunna ta ifrån mig.

Grattis Grattis du Vackra Balad, 24 år den 18 januari och redan ur sexig, tänk hur sexig du kommer vara vig 50.

En liten lätt förkylning har knackat på dörren och jag kunde inte annat än välkomna den efter en vecka med baciller i lägenheten likt, O & E & J. Härliga baciller!

Tiden går, åren går och såren läks från mina fötter.
En tid i väntan, en tid av längtan en tid av överväljande fasader.
I år är det som i går fågeln på min balkong sjung om ljusa nätter.
Idag är det som då när hästen galopperade ner mig under ett träd en vinter tid.
Jag kom på fötter och tiden började rulla igen.
Tiden går, åren går och såren läks från mina händer. Det ekar i min själ en sång om lycka, det ekar som i grottan jag en gång bodde i. Det ekar för att påminna mig om min melodi som finns i nuet inuti och utanför. Melodin om mitt liv.

Det bar iväg med två vänner en Ellen och en snygg bil till en stad utanför Taipei. Eller det var mer som en by. Regnet föll hårt på våra huvuden och temperaturen visade 5°C vilket nästan inte var ok. Vi kom till en plats där tiden stått still. Vi vandrade upp och ned för smågator och Ellen köpte tre fantastiska lampor. Efter att både skor och strumpor blivit blöta satte vi oss i den snygga bilen, som vi lånat av vår väns far. Sedan bar det iväg hemåt. Då kan man kanske tro att om det är kallt ute så är det iaf varmt inne men icke, inte i Taiwan, så vi bullade upp oss med filtar och kuddar framför vår lilla värme fläkt som värmde fötterna en aning. Men jag tror inte kroppen min blev varm på hela den natten, det saknades en karl vid min sida.

Drömmar skrivna på en stor grön lampa.






















And one Farmer!