Drömmaren och evigheten

Att ta sig i kragen och göra det man borde är inte alltid så roligt. Men nu borde jag verkligen sova och allting hänger på mig om jag gör det eller inte. Jag har haft två av de bästa veckorna på väldigt väldigt länge, dessa två som nu är blott i mitt minne. Snart blir jag äldre på pappret, men i kroppen och själen känner jag mig redan så. Livet slutar aldrig förvåna mig och det gör det så gött att leva. Mycket ligger framför ännu är jag inte där jag vill vara, men under tiden gör jag det bästa av det som är och blickar framåt, njuter i vissa stunder hoppas i andra, tvekar i tredje men ack så fint det ändå är. Nu somnar jag snart i fåtöljen bäst att jag reser mig upp och lägger mig till rätta. I morgon Kalas, det ser jag fram emot!

Godnatt till evigheten