Avslutnings middag med the staff och sedan hem hem hem.
tisdag 12 juli 2011
måndag 11 juli 2011
Nu är det slut på det roliga för den här gången, men den som blickar uppåt och framåt vet att runt nästa hörn fortsätter det så kallade livet
Fyra veckor har gått sedan jag satte min fot på Transtrands konfirmationsläger 2011. Det är veckor som har känts som en vecka. Vi har hunnit med mycket skojsigt och annat mindre skojsigt men mesta dels så har det varit underbart. Att Gud är god det visste jag redan innan och att han vill använda mig i hans namn visste jag med och att få bli använd som tjänare i Guds familj som jag har fått göra nu under dessa veckor har varit helt fantastiskt. Jag har fått så mycket kärlek och gett ut så mycket kärlek att jag nästan ha spruckit mitt i tu. 27 konfirmander, 9 faddrar, 5 i personalen, 8 ledare och en Treenighet. Tillsammans med alla dessa har vi skapat ett minne för livet, så härligt.
Nu sitter jag här i min mor soffa och funderar över livet liksom så många gånger förr. Det är tomt men jag tror min hjärna behöver lite stillhet ett tag nu. På onsdag bär det iväg med båt till Gotland tillsammans med Lo och hennes päron, det ser jag verkligen fram emot. Några sommardagar på Gotland är aldrig fel, det förgyller bara sommaren än mer. Nu blir det till att bädda åt sig i bäddsoffan i sommar igen. Det är ingenting som jag inte har klarat av förr.
Nu mina ungar nu ska vi sova
alla små ungar i sina sängar.
O, deras mammor
O, deras pappor
Alla ska sova för nu är det natt
sova skall också var eviga katt
Tack för Detta min Barmhärtige Fader!
torsdag 7 juli 2011
Tilda & Liam
I mitt huvud snurrar dessa två omkring. Vad vore inte livet med två egna som dessa. Jag drömmer och hoppas! Under tiden får jag 27 stycken 13-14 åringar. Dem är så duktiga på att ge kärlek, dom vet verkligen hur man älskar vilket gör mig helt fylld av lycka. Här om dagen blev två av dem tillsammans, två av mina favoriter. Men denna dagen började med min första stora utskällning. När jag vaknar så kommer jag inte ut ur huset. Ingången var täckt med gladpack, toalettpapper och smör. Inte nog med det så hade jag planerat in en sovmorgon men kom på mitt i natten att jag hade dag- juouren vilket innebär att man håller koll på vart alla ska och när plus att man ska hålla i morgonandakten. Men Gud använder mig och det gör mig glad. Jag fick ihop en härlig morgonbön tillsammans med honom, Tack Tack Tack! onsdag 6 juli 2011
tisdag 5 juli 2011
Volley på livet
Det blommar i kroppen efter årets först volleyboll turnering men konfirmanderna. Dem är härliga och jag trivs riktigt bra med livet just nu. Gör lite ont i bröstet av att det snart är slut samtidigt som det ska bli skönt att slippa planera varje stund varje dag. Men fy sjutton vad jag älskar dessa barn.
En av två hajker!
måndag 4 juli 2011
Att älska är att välja
Midsommarfest!
Ledig dag med Mandy Pand och Henkish
Livet!
Jag sitter vid mitt fönster och önskar att jag fick en kyss.
Lägret har nu varat i två veckor, en vecka kvar. Det känns som att vi nu har kommit in i allting. Med VI, så menar jag VI alla på lägret. Söndagens Högmässa var härlig inpirerande och andligt skön. Prällen Mats ger oss av orden från Herren och fyller tillvaron med energi till livet.
Lägret börjar lida mot sitt slut och jag känner redan hur svårt det kommer att vara när jag ska säga hej då till alla dessa små. Har jag blivit starkare, uthålligare, längre eller smartare?! Jag tror det. Det hinner hända mycket på tre veckor som det just i detta slår mig att jag varit här. Två hajker rikare och snorigare sitter jag nu här och ska planera min sista lektion till mina barn. Har jag påverkat dessa små med det jag kan? Har jag påverkat på ett sådant sätt som Gud ville?
Jag har fjärilar i min mage!
Dem är inte mina egna utan andras.
Den femtonåriga kärleken minns jag som igår,
ville använda så få ord som möjligt men ändå vara tydlig.
Livet var inte lätt då och det har inte blivit lättare!
Men jag har fjärilar i min mage, många fjärilar,
även om dom inte är mina och även om det inte blir ett vi
så glädjes mitt jag så enormt över att fjärilarna ändå är på besök.
Avunds frisk är vad jag är!
Vad handlar inte livet om, om inte att helt och fult att vara dig själv.
Kvar sutten vid mitt bord vid fönstret ser jag en konfirmand promenerandes från kyrkan. Han blundar och tar sig fram riktigt bra. Det får mig att le. Han utforskar och funderar och är hur härlig som helst. Jag kan inte tacka nog för mycket över alla dessa mini vuxna människor som jag träffat nu under lägret. Jag njuter helt och fullt!
Idag är jag ledig och ska göra mitt bästa till att inte göra någonting. Det kommer inte att funka men jag ska iaf ta det lugnt. Får se när Amandian vaknar om hon känner för en liten tripp eller så. Jag mår bra just nu. Hormonerna sprutar ut men jag har blivit duktig på att hantera dem.
Min syster är i Ryssland. Hjälp mig och be över att hon ska få två härliga veckor.
Ses när vi ses!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)