Ett skratt förlänger själens liv.

Det finns så många sätt att forma ett liv. Det jag väljer idag kan vara fel i morgon. Den vägen jag vandrat på i år kan vara rätt vid nästa krök. Ingen kan säga att livet blir som man tänkt sig men alla kan säga att trotts allt så slutade det ändå bra. Om; om vi vandrar i I hans namn.

Idag är jag här, vandrandes genom livet till fots. Inte känner jag varje sten, inte vet jag om vägen är den rätta efter nästa krök. Men det jag vet, det är att han vandrar vid min sida i varje steg jag tar. Kanske är det att säga att vägen vid nästa krök är den rätta. Kanske är det att säga att vägen jag går är min väg. Jag vet inte. Men jag är välsignad i mitt val. Mitt val att vandra i Taiwan.

Som barn låter man sig inte ifrågasättas, det jag tror på är sanningen tills det motbevisas, om...

Vi glömmer ibland bort att barn just anlänt till jorden när dom föds, växer, frodas och lär.

De är lite som utomjordingar, ny anlända med energi och ren potential.

De är här på ett utforsknings uppdrag och de försöker lära sig vad det innebär att vara mänsklig. Vad meningen med livet är.

Det är lätt att glömma bort att vi alla varit barn och att vi alla på många sätt förblir barn ända in i döden. (Efter också för den delen).

Men låt oss påminnas om den skatt som ett barn bär på. Tilliten och överlämnandet till oss som levt en tid längre. Vi som lever i det som kallas livet. Skatten ligger i hur naturligt det är för barn att känna tillit, där har vi som levande äldre någonting att ta lärdom av.

Bli som barn; står det skrivet. Överlämna allt vad du tror dig kalla livet och ge din förtröstan åt Herren. I Honom finner du det du behöver. Det är vad jag tror och det är vad jag hoppas på i evigheters evigheter.

Vi ser Ljuset, gör du?

Glad tredje Advent!

Soldaternas slut..

Vi har idag fårr reda på att våra kära Soldater inte kommer komma tillbaka till oss på torsdagar. En av deras Officer har sagt ifrån. VARFÖR! Jag blir så ledsen. Jätte ledsen. Ellen har åkt på en hals och näs förkylning så just nu låter hon som en hund som inte kan skälla ;)

I ÖVRIGT: Mycket planering kring den 25 december. Vi har blivit av med vår trummis så Hjälp oss be över att det kommer någon som kan hjälpa oss på den fronten. Nedan, B&E på universitets området och gör lite reklam för konserten.

Nu SOVA!!!

Allt kan hända här i livet.

Allt kan hända här i livet.

Du kan vandra ena dagen på en strand och andra dagen ligga begrav under en lavin. Vad händer med omvärlden när du dör? Ingenting, enligt Nando Parrado, en av 16 överlevare från en av världens värsta flygkrasch historier. Det som händer är ingenting. Från att vara död, vandrandes tills fot över Anderna bärandes promenad skor. 19 år gammal. Till att komma hem till sitt döda liv efter 2.5 månader i vinter och kyla. Allt kan hända här i livet.

Trotts det kan rädslan till detta göra så att vi slutar leva. Det som höll Nando Parrado på fötter var kärleken till hans far. Den höll honom på fötter. Ingen ska behöva leva ensam. Visst är det så att allting kan hända, och trotts att ingenting, i det stora hela, förändras när jag dör måste vandringen fortsätta så att livet blir mer än allt värt att vandra under. Om så inte för dig själv, lev då för dina medmänniskor som får hjälpa dig att finna meningen med livet igen.

Sittandes på golvet i hallen lyssnar jag till Robbie Williams och Take That. Lurarna förvandlas till blommor. Från att se sig själv som ingen sångare till att äga de flesta med sin röst, hjälper mig Robbie Williams att påminnas att ingenting är omöjligt. Jag visste det sedan innan men nu efter ett program av Skavlan blir jag på nytt påmind. Allt kan hända här i livet, ingenting är häller omöjligt.

Till det stora A:et - min vän som inte är som andra. Min vän som värmer hjärtat mitt med att gång på gång visa hur mycket det går att känna i en annan människa. Tacksamhet är ordet. Tacksamhet är det som håller människor samman, tacksamheten till Kärleken.

StarBucks för några dagar sedan. De har den bästa skummade mjölken i världen

Fantastiskt! Denna gör mig så glad! Vackrare kvinna finns inte i Taiwan :)

Drömmen som en dag blev sann

Några av de finaste människorna jag

träffat sedan jag kom hit till ön är vår militärgrupp som kommer till oss varje torsdag. De bär på så mycket energi och vilja och mitt jag fasineras över deras liv och historier. Hur liv kan se så olika ut. Igår fredag bjöd jag in oss till deras skola. Det vart en stund av nervositet och härliga skratt. Jag var som ett nervöst barn över att åka dit, nervös på ett härligt sett som är svårt att förklara. Vi hade blivit ombedda att ta med oss ID handlingar, bara det gjorde mig lite nervös. (Vet inte varför). När vi kommer fram är det genom en stor port vi åker med bilen. Porten vaktades av flera grön klädda soldater med stora gevär på magen. I högtalarna i bilen hördes klassisk pampig musik som gjorde att livet just för minuten kändes som en film. Vi möts av två av våra härliga vänner iklädda uniform. Det är så sjukt hett på killar liksom på tjejer. Vi tillbringade två och en halnv timme på denna militärskola. När vi åkte därifrån efter en runtur med läraren på det enorma området, bjöds vi på lunch med två av våra militär vänner och deras chef. En intressant lunch. Jag är så tacksam över varje dags välsignelser. Varje dag går under Herrens välsignelser och jag känner dem och ser dem tydligt. Varm känner jag mig i kroppen, tårögd över att jag en dag kommer lämna detta ställe men tacksam över ALLT. Drömmen som en dag blev sann är den att jag får leka med soldater och få en inblick i hur det är att leva det livet.

Julgranen är nu uppe tack vare mig och Ellen. Och den blev så fin ska ni veta. Och det bästa av allt; Julkaländern till personalen på jobbet är nu i rullnig och väldigt uppskattad vilket är av stor glädje för oss.

Tack för alla ni som satt in pengar redan nu. Responsen har vart så bra och det är en stor välsignelse för oss i vårt arbete med denna konsert. Tack Tack Tack!

Nu ska jag sova för att orka upp till kyrkan kl 08.00 för lite rep.

PUSS

Det handlar om att lyssna.

Allt har sin tid.

Påverkan av livet som flödar inom.

Vandra vidare utan att titta bak.

Vart för jag örat? Vad hör jag?

Framtiden ropar.

Jag skrev; Framtiden är nu.

Vad är sedan. När börjar den?

Det handlar om att lyssna, efter det blir livet

ja, kanske inte obekymrat men betydligt lättare.

Vart för jag örat? Vad ger jag hjärnan för syre?

Tankarna kommer genom hoppet och drömmarna.

Att vandra vidare och låta livet ha sin gång.

Hur påverkar jag flödet? Går det att påverka?

Allt har sin tid och det tackar jag herren för.

Låt nu sömnen, drömmarna ta över tankarna.

Framtiden är nu likaså natten.

God natt!

Julkonsert den 25 december

Hej Kära medmänniskor!

Jag och Ellen ska den 25 december hålla en Julkonsert här i Taiwan med vänner från trakten och nya vänner i Herren och utanför. Vår vision med denna konsert är att Ekumeniken i vår stad ska öka. Vi har många vänner i många olika kyrkor som många av dem är väldigt små. Så vi tänkte, varför inte slås ihop till en härlig julkonsert, så nu blir det så. Vi är mycket glada över detta. Men som för alla projekt man gör oavsett plats på jorden behövs det pengar. De pengar vi rör oss på nu är pengar från egen ficka och den blir snabbt tom då vi arbetar utan lön.

Min fråga är därför om ni skulle vilja vara med och stödja detta projekt?

Det är väldigt billigt här och med 25 svenska kronor kommer vi långt! Om du vill vara med och bidra med 25 kronor (eller mer) så svara till mig i ett meddelande över min mail (princesseblanche.ona@gmail.com) så kommer jag med mer uppgifter!

Var annars gärna med i bönen inför och under.

Varma hälsningar från ett nu höstigt Taiwan!