Advent är här, och vi är nu inne i en tid av väntan. Väntan, eller snarare ankomst är precis vad ordet “advent” betyder. Men det är inte vilken ankomst som helst, utan Herrens ankomst. Det är två, tre veckor kvar av den här terminen och vi planerar julklappar och nyårsfirande för fullt. Vem som skall få de nya strumporna, vem som skall få en bok och vilken klänning som jag skall ha på mig på nyår (det sistnämnda kanske bara vi kvinnor tänker på).
När jag tänker på advent tänker jag på mysiga glöggkvällar med pepparkakor och clementiner. Härliga dofter som smälter samman i en ljuvlig harmoni och som inspirerar mig extra mycket till att ge av min kärlek.
Vi går in i en tid som för många har tendensen till stress, men för mig så är advent en tid i stillhet; för ingenting i världen kan mäta sig med den Jesus som vi väntar på. Så, varför inte stilla dig inför honom som skapat allt mellan himmel och jord och tillsammans med alla runtomkring låta dig påminnas ännu en gång om vad du lever för?!
Mor ligger på golvet och julstjärnan står fint i fönstret. Jag ska ha min fina klänning på mig idag och så ska jag får äran att tillsammans med min kör sjunga in denna väntan på minnet av Jeus födelse. Jag är redo och jag är taggad på vad denna dagen har att erbjuda!
Njut njut njut...
